Klimat
”Väldigt mycket står på spel”
För att klara att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grad måste kurvan för koldioxidutsläpp böjas nedåt inom de närmaste fyra-fem åren.
– Alltså det som FN:s klimatpanel, IPCC, angett som den enda framgångsrika vägen för ett stabilt och hanterligt klimat. Så det är väldigt mycket som står på spel de kommande åren, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdam-institutet i Berlin.
Under sommaren 2023 har i hela världen nya väderrekord slagits, med 52 graders dödlig hetta i Kina – högsta uppmätta julitemperaturen någonsin globalt – och skogsbränder, dubbelt så omfattande som det tidigare rekordet.
Det var också extremt varmt på vissa håll i Sydeuropa. Här i Sverige var juli inte alls varm men vi påverkades av den varma luften från Sydeuropa, som bland annat orsakade ovädret Hans som fick stora konsekvenser för många städer.
Offer för klimatkrisen
Under våren 2023 ledde vädret också till en rad svåra katastrofer, bland annat i Chile och Kanada samt i sydöstra Afrika, som länge drabbats av extremväder och som forskarna säkert vet har förvärrats av klimatförändringarna.
I Danmark slog torkan mot jordbruket och i Ungern sjönk vattennivån i landets största sjö. Norra Italien och norra Sverige drabbades av kraftiga översvämningar. I andra delar av länderna skapade tvärtom torkan stora problem.
Isfritt Arktis sommartid
Från Arktis kom larmrapporter om ett allt mindre istäcke. Den riktigt tjocka flerårsisen har i princip helt försvunnit. Isen har alltså inte överlevt någon sommar innan.
En ny studie visar att Arktis kan bli isfritt sommartid redan 2030, lite tidigare än vad man trodde.
Michael Tjernström – professor i meteorologi, forskningsledare på isbrytaren Oden i Vetenskapsradion Klotet, Sveriges Radio:
– Det finns ett helt ekosystem som är helt anpassat till att det finns is kvar, djurarter och växter i Arktis som lever på och av isen.
– Och det är klart om all isen smälter bort så blir de helt enkelt utrotade. De har ingenstans att ta vägen. I de allra värsta klimatscenarierna befarar vi att isen kommer att vara borta hela sommarsäsongen, inte bara i september, säger Michael Tjernström.
Isbjörnen hotas inte av utrotning men en kraftig nedgång av populationen.
Till skillnad från Sydpolen på Antarktis så ligger inte Nordpolen på fastland. Arktis är inte en kontinent, utan ett istäckt hav med landmassa runt om, där bland annat norra Sverige ingår enligt de vanligaste definitionerna.
Albedoeffekten
Ett isfritt Arktis sommartid skyndar på på klimatförändringarna.
Michael Tjernström – professor i meteorologi och forskningsledare rapporterade från isbrytaren Oden:
– Det påverkar framför allt klimatförändringarna här längst uppe i norr, eftersom de är betydligt större än globalt. På Svalbard pratar vi inte om dubbelt eller fyra gånger snabbare. Utan här handlar det kanske om åtta eller tio gånger snabbare.
Ett isfritt Arktis sommartid förändrar också hela jordens klimatsystem på grund av albedoeffekten.
– Arktis ska ju vara ett område som är täckt av snö och is som reflekterar bort mycket solstrålar och när isen försvinner så kan havet börja absorbera solstrålning och havstemperaturerna kommer att gå från minus ett par grader, som de ska vara, till kanske flera plusgrader. Det förändrar helt förutsättningarna för det liv som finns där, säger Michael Tjernström.
Jätten vaknar
Antarktis brukar beskrivas som en sovande jätte i klimatsammanhang, med de enorma ismassor som finns där. Forskarna ser nu tecken på att det som har hänt under en längre tid i Arktis, också börjar ske i Antarktis, men på ett annat sätt. I Arktis smälter mycket av isens ovanifrån, på grund av att det är varmt i atmosfären. Men i Antarktis så är det framför allt varmare vatten som påverkar isen underifrån.
Det råder stor osäkerhet kring hur mycket den här isen kan smälta och bidra till havsnivåhöjningen. Enligt den senaste forskningen, som sammanfattas i IPCCs klimatrapporter, kan det handla om mellan 50 centimeters till hela 5 meters havsnivåhöjning, de närmaste 150 åren.
Korallreven är hotade
Forskare oroar sig också för att väderfenomenet El Niño kommer att ta död på havens korallrev.
Om genomsnittstemperaturen på jorden höjs med 1,5 grader försvinner 70 till 90 procent av världens korallrev. 99 procent försvinner om temperaturhöjningen når 2 grader, enligt FN:s klimatpanel IPCC.
– Problemet är att den nuvarande klimatförändringen går så snabbt. El Niño kommer också oftare nu jämfört med förr om åren och ligger kvar lite längre än tidigare, säger marinekologen Fredrik Moberg vid Stockholms Universitet till TT.
Erik Kjellström är professor i klimatologi vid SMHI:
– Det är faktiskt ungefär 90 procent av extravärmen från den förstärkta växthuseffekten som går ner i haven, och som nog bidrar till att värma upp dem. Haven tar också upp ganska mycket koldioxid och har även där en viktig roll, att bidra till att inte ökningen av koldioxid i atmosfären blir så stor som den annars skulle blivit.
Koppling till globala uppvärmningen
Johan Rockström – professor i jordsystemvetenskap och chef för Potsdam-institutet i Berlin:
– Det finns en koppling till den globala uppvärmningen, det vet vi. Vi kan omöjligen frikoppla det faktumet att vi har superstarka El Niño-händelser, från att vi har skapat energiobalans på hela planeten genom våra utsläpp av växthusgaser.
Det är ett känt faktum att den globala uppvärmningen skapar mer vattenånga, som ger en intensivare vattencykel.
– Det innebär att alla extrema väderhändelser har en koppling på ett eller annat sätt till den globala uppvärmningen. Det vi nu till exempel ser i Europa är en ökningstakt med mer torka, översvämningar, värmeböljor om man tittar på en 50-årsperiod. Utmaningen är att sätta fingret på statistiskt verifierbara förändringar, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap.
Krävs klimatanpassning
Fönstret för att klara 1,5 grader håller på att stängas väldigt snabbt.
– Om vi inte böjer den globala utsläppkurvan de kommande fyra-fem åren, så får vi nog börja stänga dörren för att kunna klara av att hålla 1,5 grad till slutet av det här århundradet, säger Johan Rockström.
Vi kan åtminstone tvingas räkna med att tillfälligt slå i 1,5 grad.
– Inte kanske att vi spränger den gränsen men att den nås temporärt. Det kommer med stor sannolikhet att förvärra torka, översvämningar, värmeböljor och andra extremer. Vi måste vara beredda och bygga upp beredskap för det, framför allt när det gäller livsmedel men också färskvattentillgång och klimatanpassningar när det gäller värmeböljor mm. Det är helt nödvändigt. De fattigare delarna av världen kommer att ha större svårigheter, framför allt med livsmedelsförsörjningen, vilket kan destabilisera en del samhällen. Det måste vi, utan tvekan, vara beredda på den kommande femårsperioden.
Jetströmmen bromsar in
Europa kliver fram som den region i världen där vi se den största ökningen av extrema väderhändelser, som torka, värmeböljor och översvämningar, om man tittar på frekvens och amplitud.
– Det ena är att man ska ha klart för sig att norra hemisfären värms upp snabbare än den globala medeltemperaturen. Så vi ligger redan någonstans kring 2 graders uppvärmning i norra delarna av Europa och till och med 3 grader och mer när vi går upp i Arktis, säger
Johan Rockström, professor i jordsystemvetenskap.
– Det andra är att vi ser tecken på att den polära jetströmmen, som styr låg- och högtrycksförflyttningar från Nordatlanten in över Europa, bromsar ner. Det kan låsa in hög- och lågtryck, som då kan förklara att vi får mer ihållande torrperioder men också mer ihållande intensiva nederbördsperioder.
När temperaturskillnaden är relativt liten mellan nord och syd blir jetströmmen svagare och viker av mer åt norr och söder, i slingor som kallas Rossbyvågor.
Jennifer Francis, senior forskare vid Woodweel Climate Research Center, skriver i sitt kapitel Klimatboken, skapad av Greta Thunberg:
”När jetströmmens vågor är stora tenderar de dessutom att röra sig långsammare österut, vilket innebär att det väder de genererar också rör sig långsammare. Resultatet är att vi får vädertillstånd som blir mer långvariga – oavsett om de är varma, torra, blöta, kalla eller till och med ruggiga. Åtminstone är detta teorin.”
Golfströmmen kan kollapsa
Mindre partikel-föroreningar i luften leder också till temperaturstegring, precis som vi sett i Europa där vi har renare luft idag.
Klimatförändringarna hotar också Golfströmmen, som har avgörande betydelse för att norra Europa har så milt klimat för sina breddgrader. En kollaps skulle leda till avsevärt kallare klimat i Sverige.
Metanet inte medräknat
Det finns också en stor utmaning när det gäller metan. Erik Kjellström – professor i klimatologi, SMHI:
– Metankurvan går uppåt, och det är inte bara de naturliga förlusterna av metan som då är orsakade
delvis av upptining av exempelvis permafrost och smältande isar, men också genom husdjurssektorn och industri och vägtrafik.
Den sjätte IPCC-rapporten ger mänskligheten en återstående global kolbudget på ungefär 500 miljarder ton koldioxid för att ha en 50 procents chans att hålla 1,5 grad.
– I rapporten finns en fotnot till tabellen som säger att metanet inte finns med i modellerna och att det kan addera ytterligare 200 miljarder ton koldioxidekvivalenter, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdam-institutet i Berlin.
Minskad avverkning för klimatet
Vi får inte heller glömma naturens avgörande roll i kampen mot klimatförändringarna. Den svenska skogens klimatnytta handlar i första hand om minskad avverkning, menar Stig-Olof Holm, universitetslektor vid Umeå Universitet med hänvisning till en forskningsartikel.
– Huvudargumentet för att inte avverka skog är att träd som avverkas i flertalet delar av världen inte hinner ersättas i tid av nya träd innan vi ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser globalt. Det ska ju ske innan vi passerar 1,5 -2 graders uppvärmning. Då måste vi enligt IPCC-rapporterna ner till nettonoll omkring år 2045-2050. Men kolåterbetalningstiden för svenska skogsekosystem rör sig om minst 100 år.
Urfolkens roll och rätt
En annan del i klimatkampen är att respektera och säkerställa ursprungsbefolkningars rättigheter (se bland annat Gállok och Rönnbäcken). Urfolk skyddar den biologiska mångfalden och klimatet.
En minskad biologisk mångfald förvärrar effekterna av klimatförändringarna.
Till sist:
Naturskyddsföreningen kommenterar om regeringens utredning om klimatpolitiken. Läs här.
Ny FN-rapport om jordens temperatur inför klimattoppmötet i Dubai. Läs här.
Klimatpolitiska Rådets rapport till regeringen. Läs här.
Keith Larson – Every Tenth of Degree Matters
Föreläsning för Naturskyddsföreningen i Norrbottens. Keith Larson chef för Climate Impacts Research Centre i Umeå. Han har tidigare under flera år arbetat med klimatforskning vid Abisko naturvetenskapliga station.
Keith Larson about Climate Change
Klimatkväll i Kiruna. Föreläsare Keith Larson från Climate Impacts Research Centre (CIRC). Arrangerat av studenter vid Umeå universitets naturguideutbildning i Kiruna.