Verktyg/argument

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Johanna Sundin

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”  ur Brundtlandrapporten

Kriterier och verktyg för arbete med Industrisatsningar

Klimatanalys Norr, syfte:

För att uppnå ekologisk inklusive klimatmässig hållbarhet i ett globalt perspektiv behöver konsumtionen minska, samtidigt som varje region behöver bidra med strukturförändringar och samtidigt behålla sin biologiska mångfald och ekologiska funktioner. Inom Klimatanalys Norr ska vi ta fram kunskap och metoder/verktyg för att kunna bedöma de olika industrisatsningar som planeras i norra Sverige.

(Ur beslutet om syfte, mål och medel för Klimatanalys Norr som antogs 16 augusti 2023)

Varje kommun och region behöver se över vilken fossilfri och hållbar industristruktur som kan anläggas hemmavid, utan att värdefull natur förstörs. Fast flera industrier som nu föreslås verkar dessvärre förstöra naturen men grönmåla sin miljöskadliga verksamhet…  

Hur ska vi kunna bedöma vilka industrisatsningar som är positiva, och vilka som är negativa?

Kriterier

Följande kriterier ska vara till hjälp för att bedöma om ett industriprojekt som presenteras är eftersträvansvärt eller ohållbart. Avsikten är att kriterierna ska utgå från fakta och inte från magkänsla eller egocentriskt tyckande. Omställning innebär med nödvändighet att något vi är vana vid försvinner och något nytt införs. Det betyder att förändring på en plats måste vägas mot förändring i ett större perspektiv. Förändring är alltså eftersträvansvärd om ett projekt uppfyller något av de positiva kriterierna (1 – 4). Kvantitet är också en fråga att väga in, en produktion som ersätter en större mängd koldioxidutsläpp är mer betydelsefull än en produktion i liten skala!

Hur ska vi kunna bedöma vilka industrisatsningar som är positiva, och vilka som är negativa?

POSITIVA KRITERIER 1 – 4. Alla är önskvärda
  1. Satsningen bidrar till betydande minskning av utsläppen av klimatgaser.
    1. Exempel: Minskar eller ersätter fossila bränslen genom byte av energikälla, reduktionsmedel, drivmedel eller transportsätt, byta kol mot vätgas för fossilfritt stål.
    2. Exempel: Solkraft och vindkraft*** ger förnybar energi, batteriproduktion som ersätter fossilbränsle och kan nyttjas i energilager.
  2. Satsningen bidrar till att ersätta produktion som ger farliga ämnen i miljön
    1. Exempel: Giftfria bekämpningsmedel, rötskyddat trävirke genom virkeskvalitet eller värmebehandling istället för giftig impregnering, historiskt: kylskåp utan freoner.
  3. Satsningen bidrar till förbättrad resurshushållning, återvinning och kretslopp.
    1. Exempel: Minskat transportbehov, minskad användning av material, energi, mark.
    2. Exempel: Återvinna råvaror ur gruvavfall, biogas ur rötslam för fordonsdrift, återvinning av byggmaterial, utvinning av metaller ur gamla ledningar under städer.
  • Exempel: Utfasning av ohållbar råvaruutvinning som kalhuggning, bottentrålning. gruvor med dagbrott etc, genom nya produktionssätt, utrustning och maskiner.
  1. Satsningen bidrar till att bevara eller öka arealen intakta ekosystem eller bidrar till att läka, återställa eller ”restaurera” natur som utarmats.
    1. Exempel: Återställa vattendrag efter flottning, återvätning av våtmarker, ”rewilding”, ekoturismsatsning som skyddar värdefull natur.
NEGATIVA KRITERIER U-Z. Inte ett enda tolereras.

U. Satsningen får inte innebära förlust, förstörelse eller hot mot höga naturvärden

  1. Exempel: Inte acceptabelt med dagbrott i intakt natur, naturskogsavverkning, torvbrytning, utdikning.
  2. Exempel: Inte acceptabelt med förstörelse av vattendrag, särskilt fritt strömmande, naturskyddade områden, skyddsvärda områden, våtmarker, inte utplåning av hotade arter eller hotade naturtyper, inte heller av kulturmiljövårdens riksintressen.

V. Satsningen får inte innebära hot mot ekosystemtjänster eller naturens produktionsförmåga

  1. Exempel: Inte acceptabelt om odling, rennäring, fiske, jakt, kvalitetsvirke, bär, svamp, polinering, vattenrening eller andra ekosystemtjänster trängs undan
  2. Exempel: Inte acceptabelt om stort område odlingsmark tas ur drift för anläggning.

X. Satsningen får inte innebära att giftiga ämnen eller radioaktivitet ökar i miljön.

  1. Exempel: Inte acceptabelt med uranbrytning, radioaktivt avfall, spridning av PFAS, hormonstörande ämnen, tungmetaller, arsenik, kadmium etc från gruvbrytning.

Y. Satsningen får inte innebära försämrad resurshushållning och att kretslopp motverkas

  1. Exempel: Inte acceptabelt om återvinning minskar eller hindras
  2. Exempel: Inte acceptabelt med ett kraftigt ökat transportbehov

Z. Satsningen får inte innebära omfattande tillförsel av ämnen som hotar planetära gränser

  1. Exempel: ökad tillförsel till biosfären av näring (konstgödsel) pga. övergöding.

Hur gå tillväga med kriterierna i praktiken?

Ibland blir resultatet svårbedömt, men ofta är det tydligt. Intressen kommer att stå emot varandra i omställningen. Solcellsanläggningar, vindkraftparker, fossilfria stålverk, återvinningsanläggningar m.m. behövs enligt kriterierna 1- 4, men får inte lokaliseras så de bryter mot de negativa kriterierna U – Z.  I så fall gäller det att markera en positiv inställning till industrin, men kräva att den flyttas till annan plats. Om en satsning i allvarlig omfattning bryter mot kriterium X har vi skäl att kräva att den helt stoppas. Om en satsning är bra utifrån kriterium 1, men innebär kraftigt ökat transportbehov så bryter den mot kriterium Y – föreslå omlokalisering till plats med kortare transporter. Om det gäller produktion eller spridning av konstgödsel så är det olämpligt enligt kriterium Z. Anläggningar för transport och kommunikation som sträcker sig linjärt genom landskapet behöver beaktas särskilt. Exempelvis Norrbotniabanan och kraftledningar från förnybara elkällor till fossilfri stålproduktion behövs för att tillgodose behov av fossilfria transporter respektive material. Vi kan använda kriterierna för att kräva en dragning som inte förstör naturvärden, samtidigt som vi markerar att banan respektive ledningen behövs för ett hållbart samhälle, och någonstans måste de fram. Det innebär inte att vi är positiva till nya högspänningsledningar som ska skicka mer el till södra Sverige.   Beslutsgången följer som vanligt stadgarna. Vi kan ha olika uppfattningar men majoritetsbeslut gäller.

Fördjupning

Kriterierna har hållits kortfattade, och är baserade på Naturskyddsföreningens hållning i dessa frågor.  Vid behov av ytterligare underlag för att ta ställning om en industrisatsning finns stöd att hämta i föreningens policydokument (https://www.naturskyddsforeningen.se/om-oss/rapporter-och-dokument/ ) och i andra underlag som föreslås längre ner. Förhållanden som tillgång på bostäder, arbetskraft, kommunens skatteunderlag, påverkan på fastighetsvärden och annat som inte rör miljö är inte Naturskyddsföreningens områden, och är inte våra kriterier. Vi kan addera sådana problem eller möjligheter i vår argumentation, men med väl avvägd försiktighet, (i debattartikel e.d.) men de är inte skälen till våra ställningstaganden.

Verktyg

Efter ställningstagande enligt ovan för eller emot en aktuell industrisatsning, baserat på kriterier och eventuellt policydokument m.m., kommer frågan om vilka verktyg som kan användas för att driva en fråga i samhället. Här en summarisk lista:

Opinionsbildning:
Insändare, debattartiklar, pressträffar, journalistkontakter möten för allmänheten.
Exempelvis för att övertyga kommunen så den driver den linje Naturskyddsföreningen föreslagit.

Samarbete med andra:
Bilda kampanjgrupp eller ha en gemensam presskonferens.

Dialog med företag:
Om en industrisatsning är positiv enligt ett eller flera kriterier, men även negativt utifrån andra kriteriet, kan det vara en konstruktiv väg att söka dialog med företaget. Kanske kan ni övertyga dem att de har goda förutsättningar, och det är onödigt att kasta bort de möjligheterna genom att genomföra satsningen på ett miljöskadligt sätt.  

Påverka beslutsprocessen:
Skriva remissvar på remisser från kommun eller myndigheter.  Eller överklaga beslut, se nedan.

Den kommunala planprocessen för mark består av
Översiktsplan – att få en inriktning redan i översiktsplanen som tillvaratar ekologisk hållbarhet underlättar följande steg, även om Översiktsplanen inte är fastställd enligt lag, utan bara en inriktning.

Detaljplan – Synpunkter ska lämnas in före detaljplanen vunnit laga kraft. Därefter är den fastställd.

Bygglov – för en fastighetsägare, som kan vara ett stort industriföretag. Om det påverkar miljön negativt kan det vara läge att överklaga.

Det kommunala vetot
Kan användas mot felplacerade vindkraftverk.

Kan tyvärr missbrukas mot rätt placerade vindkraftverk. Motverkar då omställningen till förnybara energikällor.

Överklaga beslut och driva process utifrån miljöbalken, minerallagen, klimatlagen eller annan lag
Det räcker inte att överklaga utifrån egna ståndpunkter. Enda verksamma är att hitta bestämmelser som etableringen strider emot och utgå från dem. Här finns inte förutsättningar att ge detaljerade råd.

Kontakta rikskansliet för att rådgöra; chefsjurist Oscar Alarik oscar.alarik@naturskyddsforeningen.se eller miljöjurist Rebecca Nordenstam rebecca.nordenstam@naturskyddsforeningen.se Här finns mer: https://www.naturskyddsforeningen.se/lar-dig-mer/klimat-energi-och-transporter/

Sök även tips på Naturkontakt om att överklaga: https://naturkontakt.naturskyddsforeningen.se/?s=att+%C3%B6verklaga&advanced_search=true&inputPosttypes=whole-site&natur_search=158ca2f420

Hur ska vi kunna bedöma vilka industrisatsningar som är positiva, och vilka som är negativa?

Referenser, länkar och litteratur

Det finns omfattande material att använda, som berör hållbarhet. Allt är inte relevant.

Varför kan vi inte använda befintlig miljölagstiftning som norm i vår värdering? Därför att dagens lagar tillåter den pågående miljökatastrofen. Det är tillåtet att framföra flygplan, fartyg och alla fordon drivna på fossila bränslen som förstör klimatet, det är tillåtet att slutavverka gamla naturskogar, bottentråla, bryta gruvor som läcker gifter etc. Naturskyddsföreningen är ingen miljömyndighet. Vi agerar för att miljömyndigheterna inte räcker till.  

  1. Naturskyddsföreningens olika policys, för skog, klimat etc. redovisar föreningens ställningstaganden. https://www.naturskyddsforeningen.se/arkiv/policydokument/
  2. De svenska miljömålen, antagna av riksdagen. https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/
  3. FN:s sociala utvecklingsmål. https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/
  4. De planetära gränserna (A safe operating space for humanity) av Rockström m.fl. är utmärkt vetenskaplig utgångspunkt. I kort form, boken: Big world – small planet. På nätet: https://www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries.html
  5. Den ursprungliga definitionen på hållbar utveckling i den s k Brundtlandrapporten är en bra utgångspunkt: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”  https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf

Några konkreta underlag:

* Naturskyddsföreningens principer för en rättvis klimatomställning: https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2022/11/07103717/32350_7c381f3ae730aa6.pdf

** Om utrotningskrisen: https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vad-innebar-naturkrisen/

*** Stoppkarta och förslagskarta för vindkraft från Naturskyddsföreningen i Norrbottens län: https://www.norrbotten.snf.se/wordpress/klimathotet-och-naturvardena-satter-villkoren-for-vindkraft/

Är det risk att nästa strid handlar om de sista fria vattendragen?  Rapporten belyser varför det är viktigt att lyfta värdena i våra älvar, åar och bäckar, i stället för att ensidigt fokusera på elförsörjning. https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/porlande-backar-och-brusande-alvar-vardet-i-strommande-vatten/