Deltat i Änok norr om Kvikkjokk med fjällen i Laponia som fond. Vattnet är Lilla Lule älvs källflöde Gamájåhkå som grenar sig till Tjuoldajåhkå och Njoatsosjåhkå där deltat tar slut i norr.
Foto: Tor Tuorda
Enkät
Din åsikt är viktig!
Var med och utveckla Klimatanalys Norrs hemsida genom att dela med dig av dina tankar och reflektioner.
Enkäten är öppen till och med onsdagen 15 november.
QR-kod till enkäten:
Industriomställningen i norr är en nödvändig del av den globala transformationen till ett fossilfritt industrisamhälle, om vi ska klara av att landa i en ekologiskt hållbar framtid där människors behov tryggas.
Men ingen tycks ha överblick över hur stora de samlade effekterna kan bli av alla föreslagna projekt som ingår i den nya vågen av exploatering och elektrifiering i övre Norrland. Vilka projekt ingår i en hållbar omställning och vilka är grönmålad ohållbar exploatering?
Projektet Klimatanalys Norr sätter brännpunkterna i konflikten om naturresurserna och naturvärdena på kartan. Med problemområdena belysta kan vi göra rätt val och effektivt engagera och organisera oss för en hållbar grön framtid!
EXTRA! EXTRA! EXTRA!
Exklusiv nyhet för Klimatanalys Norr
Foto: Erik Abel
800 varv runt jorden
– varje år när malm ska transporteras från nya gruvor i norra Sverige –
AKTUELLT
Just nu finns planer på att starta en rad nya gruvor i norra Sverige. Vissa ligger i närheten av järnvägar, men flera av gruvorna räknar med omfattande malmtransporter på landsväg.
Projektet Klimatanalys Norr, som är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen i Norrbotten och Västerbotten, har beställt en sammanställning av transportvolymer och koldioxidutsläpp från dessa transporter. Resultatet blir 800 varv runt jorden per år!
– Den visar att transporterna utgör ett allvarligt miljöproblem, säger Arne Müller, journalist och författare, som gjort sammanställningen.
Foto: Marie Karlsson
Samebyar är stötfångare för klimatet
KRÖNIKA. I somras såg jag en ren med hornen insnärjda i elkabel springa längs kanten av E 45:an mellan Jokkmokk och Arvidsjaur. Minnet av den ståtliga renen, med elkabeln släpande långt efter sig, har för mig blivit en sinnebild för samebyarna som stötfångare av, inte bara klimatförändringarna, utan också av elektrifieringen av industrin och det som kallas ”den gröna omställningen”. Detta på grund av att det är samebyarna som är mest beroende av de här markerna för sin dagliga verksamhet.
