Hybrit

Hybrit- Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology- drar Sveriges och världens blickar till sig i och med ny teknik och förhoppningar om att vara först i världen med att leverera så kallat fossilfritt stål i industriell skala. Projektet ägs av SSAB, LKAB och Vattenfall och startade år 2020 med en pilotanläggning i Luleå efter att forskning och planering pågått sedan 2016.

                                                                                                                                                                          Varför Hybrit?

Stål kan tillverkas genom återvinning eller genom att använda järnmalm som råvara. I HYBRIT-processen är råvaran järnmalm i form av järnmalmspellets. Den malm som bryts i LKAB:s gruvor för vidareförädling i SSAB:s stålverk anrikas och sintras till järnmalmspellets. Idag sker sintringen med fossila bränslen, men inom ramen för HYBRIT-initiativet har i stället biobränslen använts i LKAB:s malmförädlingsverk.

Järnmalmspelletsen fraktas idag för vidareförädling till SSAB:s anläggningar i Luleå, Oxelösund och Brahestad i Finland. Järnmalmen är en oxid där järnet är förenat med syre och för att tillverka stål måste syret tas bort från malmen. Idag tas syret bort från järnmalmen med kol och koks i SSAB:s masugnar.

HYBRIT-processen innebär att syret istället tas bort från järnmalmen med hjälp av fossilfri vätgas. Resultatet blir så kallad järnsvamp som är en fast produkt. I HYBRIT-processen smälts sedan järnsvampen i en ljusbågsugn, som drivs med el. Processen blir fossilsnål genom att man använder fossilsnål el och genom ökad användning av icke-fossila tillsatser i stället för fossilt kol.

Investeringar och marknad

Finansieringen sker dels av företagen själva samt med 3,1 miljarder i stöd från energimyndigheten.

-Vi ser ju att järnsvampen kan bli mer än tre gånger så mycket värd som pelletsen, säger Niklas Johansson, kommunikationsansvarig hos LKAB i en tidigare intervju. Det är viktigt att utveckla nya produkter för att hålla oss kvar på marknaden menar han vidare.

Miljöarbete

I dagsläget används kol för att omvandla järnmalm och med enorma utsläpp som följd. SSAB står i nuläget för 10% av Sveriges totala koldioxidutsläpp och är därmed knappast en klimatsmart verksamhet, utan tvärtom bidrar man starkt till uppvärmningen. Målet med Hybrit- projektet är att producera så kallad grönt stål med hjälp av förnybar energi och att använda vätgas istället för kol. Utsläppen blir genom den nya tekniken i form av vatten istället för koldioxid. Nämnas bör att det var Luleå Naturskyddsförenings som från början lanserade förslaget att SSAB skulle producera stål med vätgas istället för med kol. Hur fungerar vätgas? – Faktablad från Naturskyddsföreningen (naturskyddsforeningen.se) 

När LKAB har ställt om hela sin produktion till järnsvamp möjliggörs stålindustrins omställning och minskar utsläppen globalt med 35 miljoner ton per år, vilket motsvarar två tredjedelar av hela Sveriges utsläpp.

-Det är det största vi tillsammans kan göra för klimatet, menar Jan Moström, vd och koncernchef LKAB (Läs mer).

Elförbrukning

Man siktar på att det ”gröna stålet” ska finnas på marknaden i stor skala inom några år. Järn- och stålproduktion med HYBRIT-teknik, motsvarande dagens produktionsnivå för SSAB, kommer att kräva cirka 15TWh per år. LKAB:s omställning av verksamheten kommer, när den är genomförd, att kräva totalt cirka 55 TWh el per år (medräknat majoriteten av SSAB:s behov).  Det vill säga processen kommer att kräva enorma mängder el. 15 TWh per år är lika mycket som hela Lule- älven producerar. Detta som en del av flera el- intensiva projekt i Norr under den så kallade ”gröna omställningen”. Byggen av nya vindkraft- anläggningar är knappast helt fossilfritt med tanke på exempelvis vägbyggen och skogsavverkning. Dock är vindkraft i drift en förnybar energikälla och det satsas stort på den i nuläget.

Tillståndsansökan

Hybrits demonstrationsanläggning ska börja pumpa ut järnsvamp i början av 2026. För att tidsplanen ska hålla behöver LKAB ha ett tillstånd klart redan i mitten av 2024, med en byggdom tidigare än så.

Men ganska tidigt kunde vi se att den tidplan de förde fram inte var möjlig att hålla, säger Anna Svedjevik, rådman och ansvarig för målets handläggning, i en tidigare intervju.

I maj 2023 lämnade LKAB in sin tillståndsansökan för inte bara Hybrit utan också hela befintliga verksamheten i Malmberget samt ett nytt apatitverk till Mark- och miljödomstolen i Umeå. Om ett ”normalt” tillstånd omfattar fyra pärmar ska det ställas i relation till den här ansökan som när den lämnades in omfattades av 22 pärmar.

-Vi kunde redan vid en översiktlig granskning konstatera att ansökan hade vissa brister. Bolaget har under hösten fått förtydliga bland annat sitt yrkande om byggnadsdom och domstolen har även väckt frågan om det är möjligt att för delar av ansökt verksamhet pröva en byggnadsdom med hänsyn till den Natura 2000- prövning som också ska ske i målet, säger Anna Svedjevik.

Som ofta i tillståndsansökningar krävs kompletteringar.

Naturvårdsverket såg sig utifrån lagstiftning tvungna att meddela regeringen om den omfattande verksamheten som Hybrits demonstrationsanläggning innebär. Det har skett ett antal gånger de senaste 20 åren och det gjordes exempelvis också när H2GS tillstånd prövades. Då har regeringen en möjlighet att själva gå in och ta över själva beslutet om tillståndet. Det innebär att Mark- och miljödomstolen genomför hela prövningen ”som vanligt” men att resultatet inte blir en dom utan ett yttrande. Regeringen får alltså sista ordet.

Hybrit- projektet går före i viktiga frågor som att minska koldioxidutsläppen radikalt. Investeringarna är enorma, liksom elförbrukningen, och manar till eftertanke runt hushållning och att vara rädd om planetens resurser.