KraftledningAR
Elnätet är hårt pressat
En utmaning i industriomställningen i norr är kraftnätet – att få energin på rätt plats.
– När det gäller kapaciteten är det jättestora investeringar som måste göras, säger Tobias Edfast, enhetschef för nätutveckling inom Svenska kraftnät
Det kommer att krävas mycket stora investeringar i elnätet för att det ska vara möjligt att hantera de ökade elbehoven. Hela elnätet måste byggas ut och elsystemet måste fungera, även med en större andel vindkraft, där produktionen inte kan planeras.
Svenska kraftnät bad i början av 2022 regeringen om tillstånd att investera över 8 miljarder kronor i förstärkningar av elnätet längs Norrlandskusten. Det går redan idag en högspänningsledning till Svartbyn, där H2 Green Steels stålverk ska byggas. Nu behövs det ytterligare en ledning som ska gå från kraftverket Letsi i Lilla Luleälv. En ny ledning ska dras från Stornorrfors i Umeälven till Skellefteå. En ledning som förbinder det svenska och finska elnätet ska också förstärkas. *1 (Se karta!)
De nya elmotorvägarna ska dras dubbelt så fort som tidigare. Satsningen är också bara början av utbyggnaden.
Behövs kapacitet
Mycket är oklart när det gäller de investeringar som behövs i norra Sverige. Svenska kraftnäts förstärkning av förbindelsen mellan norra och södra Sverige kommer att kosta ungefär 80 miljarder kronor.
Tobias Edfast ät enhetschef för nätutveckling inom Svenska kraftnät:
– Det vi behöver göra i norra Sverige kan bli lika mycket eller till och med lite mer. När det gäller kapaciteten är det jättestora investeringar som måste göras. Vi har tagit ett första beslut när det gäller utbyggnaden längs kusten, När det gäller LKABs planer har vi ett första paket som ska klara demonstrationsanläggningen i Gällivare.
Det kommer också att behövas ett paket för att förstärka överföringskapaciteten mellan elprisområde ett och två. (Områdena kring Luleå räknas till elområde 1 och Sundsvalls-regionen till elområde 2.)
Enorma investeringar
En rapport från konsultbolaget SWECO kom fram till att det kommer att behövs investeringar på totalt 668 miljarder kronor i de svenska elnäten fram till 2045. Den största delan av kostnaderna ligger i de lokala och regionala näten. *2
”Det är inte helt lätt att se hur de enorma summorna ska skakas fram. Men trots detta har jag hittills inte sett någon politisk diskussion om hur det ska lösas”, skriver Arne Müller i sin bok NORRSKEN – Drömmen om den gröna industrin (2023).
Det finns inget enkelt samband mellan ökade mängder el och behov av ledningsnät. Det finns flera faktorer som kommer att påverka hur mycket nätet kommer behöva byggas ut.
”Just nu finns det ett överskott av elproduktion i norra Sverige, men tittar vi framåt kommer det att bli ett underskott. Det är betydelsefullt var den nya produktionen kommer att ligga. (Se statistik om energi!) Om den ligger nära de platser där behoven av el finns kommer det inte att behövas lika stora investeringar i elnätet ”, säger Tobias Edfast på Svenska kraftnät.
Ekvationen blir också enklare om de företag som kommer att använda stora mängder el kan vara flexibla när det gäller elanvändningen.
”En stor del av elen kommer att användas för att producera vätgas. (Länka till sida om vätgas!) Det öppnar möjligheter för att minska behoven av investeringar i elnätet. De planer som finns på att bygga en vätgasledning runt Bottenviken skulle underlätta arbetet för Svenska kraftnät. Att bygga en högtryckspipeline för vätgas runt Bottenviken är en enorm infrastruktursatsning som nu utreds av forskningsinstitutet RISE och Luleå tekniska universitet. (Länka till sida om RISE-projektet!)
En pipeline kan transportera väldigt stora mängder energi” säger, Tobias Edfast på Svenska kraftnät.
Mindre mark skulle behöva tas i anspråk för en pipeline jämfört med att överföra energin via kraftledningar. Det är därmed tänkbart att det då skulle kunna få, jämförelsevis, mindre påverkan på renskötseln och biologisk mångfald.
Digital tvilling till elnätet
Svenska kraftnät arbetar nu med att utveckla en digital tvilling av det svenska kraftsystemet, även kallad Kraftsystemhubben.
Stina Gustafsson, Svenska kraftnät:
Vi ser ett utvecklat datautbyte som en viktig pusselbit för att vi ska kunna ta vår roll i energiomställningen.
Johan Claesson. Svenska kraftnät, om Kraftsystemhubbens betydelse:
Vi kan räkna på nätet så att vi inte kör sönder det.
Svenska kraftnät arbetar också intensivt med att korta tiden för att gå från beslut till att nya ledningar byggs. I norr har en samrådsgrupp bildats med bland annat andra kommuner och regioner för att underlätta planeringen.
– Det kommer att vara möjligt att bygga ut nätet efter de nya behoven, men det är inte säkert att det kommer att gå riktigt så snabbt som företagen bakom de nya industrierna hoppas på ”, menar Tobias Edfast på Svenska kraftnät.
Svenska kraftnät har bara ansvar för en del av elnätet. De regionala elnäten ägs av privata och kommunala bolag. Där finns ett större investeringsbehov, inte minst för att ersätta föråldrade delar av nätet.
Svenska kraftnät och de olika nätbolagen har en svår uppgift framför sig. Det finns en mängd okända variabler. På några få år har önskemålen om framtida elanvändning mångdubblats i norra Sverige.
Stora prisskillnader
Det är troligt att det kommer att byggas många vindkraftsanläggningar, men var de kommer att ligga och hur många som kommer att ligga på land respektive till havs är väldigt oklart. Det är möjligt att det kommer att byggas en pipeline för vätgas runt Bottenviken men om och när är inte känt. Det finns andra tänkbara tekniska lösningar för att balansera ett elsystem där andel vindkraft och solenergi är stort, men det är oklart vilka lösningar som kommer att väljas. M-KD-L-regeringen och samarbetspartiet SD har öppnat för ny kärnkraft.
Frågan om det finns något bolag som tror på denna relativt dyra form av elproduktion, och ännu mer oklart är det när eventuella nya reaktorer kan vara i drift.
Allt detta är saker som idag I huvudsak styrs av marknadskrafter.
Merparten av den nya vindkraften har byggts i de två nordligaste elprisområdena, där det i nuläget finns ett stort elöverskott.
Sedan 2021 har prisskillnaden mellan norra och södra Sveriges varit mycket stor. Kopplingen mellan var det finns behov av el och var produktionen byggs ut har brutits.
Påverkar rennäringen
Den osäkerhet som avregleringen av elmarknaden har orsakat är inte det enda problemet för utbyggnaden av elproduktionen. På senare år har utbyggnaden av vindkraften mött ett växande motstånd. I anslutning till vindkraftsanläggningar byggs alltid vägar och kraftledningar. Det är viktigt att ta med även effekterna av dessa. Kraftledningar kan, förutom själva markförlusterna, påverka möjligheterna till förflyttning av renar för samebyarna och leda till störningar till exempel i form av ökad skoterkörning längs dem.
Gällivare skogssameby skulle till exempel påverkas av den planerade vindkraftsansläggningen Storlandet som sträcker sig över kommunerna Boden och Gällivare.
Känsligt naturområde
Mark- och miljööverdomstolen valde 2022 att inte ge Gällivare skogssameby prövningstillstånd gällande en vindkraftsanläggningar i Hällberget, Överkalix kommun. Det innebär att Vasa Vind, som ägs av ett holländskt pensionsbolag, har rätt att bygga ett industriområde med vägar, vindkraft och kraftledningar i ett orört och känsligt naturområde i Sápmi.
Gällivare skogssameby väntas också påverkas av en ny 400 kilovoltsledning mellan Letsi i Jokkmokks kommun och Svartbyn i Boden i Norrbottens län.
Jokkmokks kommun har motsatt sig att Svenska kraftnät bygger den nya kraftledningen mellan Letsi och Svartbyn. Ledningen är helt avgörande för att H2 Green Steel ska kunna driva sitt stålverk i Boden och för övriga etableringar och företag i Luleå.
Den nya kraftledningen byggs parallellt med befintliga ledningar.
Naturskyddsföreningen i Bodens reaktion så här långt:
”Nyckelbiotopsområden kommer att påverkas. När naturvärden påverkas ska kompensation utgå för att ges skydd på en annan plats med minst lika höga naturvärden.”
Fåglar drabbas
Fågeldödlighet vid luftledningar är en av de ekologiska effekterna av kraftledningar. Detta gäller framför allt större fågelarter, som kan dö eller skadas allvarligt antingen vid kollision med ledningar eller av strömgenomföring vid stolpar och transformatorer. *3
De fågelarter som är mest utsatta för att kollidera med ledningar är sådana med sämre manövreringsförmåga i luften, såsom svanar, gäss, änder, storkar, tranor, hönsfåglar och vissa vadararter.
Strömgenomföring drabbar främst arter som använder ledningsstolpar som bo- eller sittplats, såsom rovfåglar, ugglor, storkar och kråkfåglar.
Energikontor Norr, som ägs av kommunen och regionen i Norrbotten, har tagit fram en rapport om de framtida energibehoven i regionen. *4
Där konstaterar man att de inte kan ”se att det idag är någon aktör som tar helhetsansvaret för den energiomställning Norrbotten står inför.
Ingen kontroll över produktionen
Rapporten konstaterar att ägarna till elnätet har skaplig koll på var de nya behoven av el kommer att uppstå, men de har ingen kontroll över produktionen. Så här beskriver man läget i rapporten:
”De har däremot inget långsiktigt ansvar för att säkerställa att det tillkommer ny elproduktion, om det skulle behövas utan det behovet förväntas tillgodoses av marknaden. Elnätsägarna har heller inget ansvar för att peka ut var det skulle vara lämpligt med mer produktion, även det ansvaret ligger på marknaden att identifiera. Vidare har elnätsägarna inte heller något ansvar för att se eller peka på hur flexibilitet av olika slag skulle kunna underlätta förutsättningarna för omställningen.”
Att ställa om dagens elproduktion till förnyelsebara energikällor, och dessutom täcka in enorma ökningar av elbehoven inom ståltillverkningen och en rad andra industribranscher, skulle kräva att takten på utbyggnaden måste mångdubblas.
För att inte tala om vad en omställning genom en massiv elektrifiering av industrin skulle innebära för de globala koldioxidutsläppen.
– Om man ändå tänker sig att utvecklingen skulle gå i den riktningen så infinner sig nästa problem, menar Arne Müller, författare till boken NORRSKEN – Drömmen om den gröna industrin.
– Det kommer att behövas mycket metaller för att bygga alla vindkraftverk, solpaneler, batterifabriker och kraftledningar. Enorma mängder metaller.
Både de gamla välkända, som stål och koppar, och ämnen som blivit eftertraktade på senare år, som litium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller.
Frågan som Arne Müller ställer sig är:
– Kommer det att vara möjligt att gräva upp alla dessa metaller och vilka kommer konsekvenserna bli för miljö och människor?
Fotnoter:
1) ”Svenska kraftnät vill investera över åtta miljarder vid Norrlandskusten”, Pressmeddelande, 18.1.2023.
2) Vad kostar framtiden? Elnätsinvesteringar för ett fossilfritt Sverige fram till 2045”.
3) Ottvall R & Green M (2020). Kraftledningars påverkan på fåglar – en syntesrapport. Rapport, Lunds universitet.
4) ”Norrbottens framtida elbehov En kartläggning och uppskattning av regionens behov fram till 2050”, Energikontor Norr, 2022