Vindkraft
Blaiken vindindustriområde i Västerbotten. Foto: Tor Tuorda
Vindkraft - på rätt plats
Att fortsätta utbyggnaden av vindkraften i Sverige är avgörande för att klara av energi- och klimatomställningen, och om vi inte kraftigt satsar på vind- och solenergi ökar risken för att ny kärnkraft istället används för att möta elbehovet från den pågående industriomställningen. Det är däremot viktigt att vindkraftens lokalisering inte skadar djur- och naturliv. Vindkraften har många fördelar: den är konkurrenskraftig, kan byggas utan subventioner, har minimal klimatpåverkan och har – vid korrekt lokalisering – väldigt små negativa konsekvenser för den lokala biologiska mångfalden.
Vindkraften är den energikälla med lägst klimatpåverkan som idag används i kommersiell skala. De miljömässiga fördelarna blir som tydligast i jämförelse med andra energikällor: fossila bränslen bidrar till klimatförändringar, försurning och övergödning, och brytning av uran för kärnkraft samt slutförvaring av kärnavfallet ger stora miljömässiga konsekvenser – och vid en olycka kan kärnkraften orsaka förödande effekter. När det gäller utsläpp av växthusgaser ger landbaserad vindkraft något högre utsläpp än havsbaserad, men båda dessa varianter är lägre eller lika som solceller och kärnkraft. Livscykelutsläppen från vindkraft uppstår huvudsakligen vid tillverkningen av verket – och globalt sett kan det totala koldioxidavtrycket vara återbetalat på sex månader eller mindre – vilket ger decennier av nollutsläppsenergi.
Vindkraft är den idag snabbast växande energiformen i Sverige: 2006 stod den för mindre än 0,5 procent av svensk elproduktion, i jämförelse med 2020 då den stod för 18 procent. Dagens vindkraft är relativt jämnt spridd över Sverige, men den största utbyggnaden idag sker i de två nordligaste elområdena. Energimyndigheten räknade i en långsiktig prognos att det kommer att behövas närmare 5000 vindkraftverk i norra Sverige. I mitten av 2022 fanns det enligt Vindbrukskollen 999 vindkraftverk i Norr- och Västerbotten.
Viktigt är att undvika så kallade flaskhalsar i systemet. Idag använder södra halvan av Sverige mest el, medan elproduktionen i större utsträckning ligger i norr. Även om användningen beräknas öka i norra Sverige, behöver vi utnyttja hela landet för produktion så att miljömässiga konsekvenser minimeras, och utbyggnaden av stamnätet blir minimal. Den flaskhals som redan idag finns i produktionen på grund av vattenkraften i norr, ska inte förstärkas ytterligare av en kraftigt utbyggd vindkraft.
Lokalisering viktigast
Branschorganisationen Svensk Vindenergi räknar med att ett vindkraftverk kräver en yta på 1,1 kvadratkilometer. Kraftverken kan inte stå så nära varandra att de “stjäl” vind av varandra, och det här skulle innebär att Energimyndighetens scenario med 5000 vindkraftverk i norra Sverige skulle behöva 5500 kvadratkilometer. Det motsvarar 3,5 procent av Norr- och Västerbottens yta.
Mest avgörande för vindkraftens lokalisering är såklart de lokala vindförhållandena. Vindtillgången varierar kraftigt mellan olika platser, men också med höjd över marken. Bäst förhållanden finns till havs, längs kuster, i fjällområden och i öppna landskap – men även för dessa platser är den lokala variationen stor. Kommer vi nära marken (100-200 meters höjd) minskar vindhastigheten på grund av friktion mot träd, byggnader och andra hinder. Även topografin har betydelse, då vindtillgången över kullar och bergstoppar är mycket större än över omgivande lågland.
Den mest direkta konkurrensen om marken i norra Norrland finns mellan vindkraften och renskötseln. Enligt en rapport från Naturvårdsverket har vindkraft alltid potentiellt negativa effekter för renskötseln. De betonar att vindkraftsverks effekter måste ses i det större sammanhanget av all den påverkan som finns på rennäringen, och att det gäller att studera påverkan under olika årstider. Forskning och praktiska erfarenheter gör att det finns ett starkt motstånd bland samebyarna mot stora vindkraftsprojekt. Sametinget har räknat ut att en femtedel av alla vindkraftverk står i områden som r av riksintresse för rennäringen.
Vindkraftens fördelar
De senaste åren har den tekniska utvecklingen av vindkraft lett till att de kommersiella vindkraftverken blivit större, tystare och mer effektiva, med lägre drift- och produktionskostnader. Den tekniska livslängden för nya vindkraftsanläggningar beräknas vara 30 år.
Det finns även stora ekonomiska fördelar med att bygga många vindkraftverk samtidigt inom en begränsad yta. Det blir färre väg- och ledningsdragningar per verk, och byggfasen kan effektiviseras, vilket är anledningen till att de allra flesta etableringar är så kallade vindkraftsparker. Att färre vindkraftverk behövs för att nå en högre elproduktion, minskar också anläggningarnas negativa miljöpåverkan per producerad enhet el.
Vindkraftens nackdelar
Bra vägförbindelser till vindkraftverken är ett måste, både för byggande och underhållande. Vid själva etableringen ska tunga transporter och stora maskiner kunna ta sig fram, och ofta används befintliga skogsvägar som breddas och kompletteras vid behov. Nya tillfartsvägar kan kräva omkring 1,5 hektar mark – vilket för det klokt att lokalisera ny vindkraft i områden där existerande vägnät finns. Även närheten till elnät samt elnätets kapacitet måste tas hänsyn till, då vindkraft ansluts till elnätet genom jordkabel.
Vindkraftsanläggningarnas infrastruktur, vägnät och ledningar står alltså för en betydande del av deras miljöpåverkan – extra mycket så, om etableringen sker i ett tidigare oexploaterat område. Vindkraftens nytta – både globalt och nationellt – kan däremot påverka djur- och naturliv väldigt negativt, och försvåra både friluftsliv och renskötsel. Fåglar är särskilt utsatta av vindkraft, då de kan drabbas av kollisioner med kraftverken, men också genom biotopförluster och barriäreffekter som blir ett hinder för förbipasserande fåglar. I genomsnitt dör fem till tio fåglar per år och vindkraftverk i Sverige – men den totala variationen är stor: mellan noll och sextio fåglar per år, vilket återigen påvisar att vindkraftsverkens lokalisering är extremt viktig.
Den fortsatta utbyggnaden av vindkraften bör föregås av en sammanhållen strategisk planering så att den kumulativa påverkan från vindkraften – positiv som negativ – kan beaktas, och avvägningar bör göras så att inte höga naturvärden hotas.
Lokala nyttor
Utbyggnaden av vindkraften bidrar i viss mån till sysselsättningen runt om i landet, både under anläggnings- och driftsfas. Beroende på hur ägandet och beskattningen av vindkraft utformas, finns stora möjligheter till lokala nyttor. Sverige har haft begränsade ekonomiska incitament för kommuner att bygga vindkraft, men i andra länder finns flera goda exempel.
Danmark har en lag som ger lokalbefolkningen rätt att köpa minst 20 procent av nya vindkraftverk till självkostnadspris. Det har lett till att vindkraft vuxit fram som ett lokalt sätt att producera el, där lokalbefolkningen själva tagit ansvar för den egna elproduktionen – dels genom att bli delägare, dels av att acceptera påverkan på landskapsbilden. Danskarna kan även söka kompensation för eventuella minskade egendomspriser (som överstiger en procent av värdet). I Tyskland är det istället lag på att alla vindkraftsföretag ska betala skatt i de kommuner där de är verksamma, utifrån antalet sysselsatta. I Finland betalas fastighetsskatten för vindkraft till kommunen, vilket skapar en direkt nytta för kommunen