Genomförs de aktuella gruvprojekten riskeras kraftiga ökningar av koldioxidutsläppen från tung trafik i Norrbotten och Västerbotten. Foto: Erik Abel
800 varv runt jorden – när malm ska ska transporteras från nya gruvor i norra Sverige
Just nu finns planer på att starta en rad nya gruvor i norra Sverige. Vissa ligger i närheten av
järnvägar, men flera av gruvorna räknar med omfattande malmtransporter på landsväg.
Projektet Klimatanalys Norr, som drivs i samarbete md Naturskyddsföreningen i Norrbotten och Västerbotten, har beställt en sammanställning av transportvolymer och koldioxidutsläpp från dessa transporter. Den visar att
transporterna utgör ett allvarligt miljöproblem.
Genomförs de aktuella gruvprojekten riskeras kraftiga ökningar av koldioxidutsläppen från tung trafik i Norrbotten och Västerbotten. Detta i ett läge när riksdagen har antagit ett mål om att utsläppen ska minska med 70 procent fram till 2030. Ökningen av transporter på landsväg innebär också ett ytterligare hot mot en redan hårt trängd rennäring.
Trafikverket har bidragit i denna kartläggning genom att lämna preliminära uppgifter om utrednings- och åtgärdsbehov på de berörda vägsträckorna. Det visar att det skulle krävas betydande investeringar på vissa av de aktuella vägsträckorna. Kostnaderna för att anpassa vägen mellan Kaunisvaara och Malmbanan, där de mest omfattande malmtransporterna pågår idag, beräknas bli 2,6 miljarder kronor.
Bakgrund:
Intresset för att starta gruvor är stort i norra Sverige. Det finns i nuläget omkring 15 gruvprojekt som
har fått tillstånd att starta eller är inne i tillståndsprocessen. *1
De flesta av de nya projekten har en anknytning till industriomställningen i norr.
Transporterna av malm och metallkoncentrat från gruvor är ofta mycket omfattande. Därför finns
det starka skäl att undvika landsvägstransporter. De orsakar störningar för människor som bor längs
vägarna och ökar risken för trafikolyckor och djurpåkörningar. Omfattande tunga
landsvägstransporter står också i konflikt med det mål som riksdagen antagit om att minska
koldioxidutsläppen från trafiken med 70 procent fram till 2030.
Mot den bakgrunden är det bekymmersamt att flera av de nya gruvprojekt som är aktuella i
Norrbotten och Västerbotten bygger på mycket omfattande, och i flera fall långväga, transporter.
Naturskyddsföreningen är kritisk till förslaget i regeringengs utredning att Sveriges klimatmål till år 2030 ska göras om, och att en utredning om nya inleds.
Redan idag pågår omfattande malmtransporter på landsväg. Det tydligaste exemplet är
järnmalmsgruvan i Kaunisvaara.
Kaunisvaara
När bolaget Northland Resources sökte miljötillstånd för järnmalmsgruvan i Kaunisvaara angav man att malmen skulle transporteras över till den finska sidan av Torne älv för vidare transport med järnväg till hamnen i Kemi. *2 Sedan tillståndet beviljats ändrade bolaget sig och valde istället att transportera malmkoncentratet till Pitkäjärvi vid Malmbanan. Där lastades det om till järnväg och transporterades till hamnen i Narvik. Företaget fick dispens från Trafikverket för att köra lastbilar med en totalvikt på 90 ton. *3
Northland Resources gick i konkurs efter två års verksamhet, men efter några år togs verksamheten över av bolaget Kaunis Iron. De har fortsatt att transportera malmkoncentratet längs denna väg.
Enligt bolag är den totala sträckan som malmbilarna kör årligen i nuläget strax över en miljon mil. Det motsvarar ungefär 250 varv runt jorden och orsakar koldioxidutsläpp på i storleksordningen 15 000 ton årligen.
Det har krävts en omfattande upprustning av vägen mellan gruvan och Malmbanan för att den ska hålla för lastbilar för en totalvikt på 90 ton. Trafikverket räknar med att totalt investera 2,6 miljarder i vägbygget. Arbetet kommer att pågå ytterligare några år så kostnaden kan förändras. Av detta ska Kaunis Iron betala 127 miljoner. *4
Dom visar att transporter är en del av gruvverksamheten
I juni 2022 avslog Mark- och miljödomstolen i Umeå Dragon minings ansökan om att starta en guldgruva i Fäboliden. Det var första gången i modern tid som en domstol avslagit en ansökan om miljötillstånd för en gruva.
De omfattande transporterna var en viktig anledning till beslutet. Domstolen konstaterar att 140
lastbilar per dygn kommer att köra på sträckan mellan gruvan och anrikningsverket i Svartliden.
Vägen är smal och passerar genom flera byar. Domstolen menar att det blir för stora säkerhetsrisker för boende i området och för omfattande bullerstörningar för de som bor längs vägen. Domstolen anser också att störningen av renskötseln är så omfattande att ”möjligheterna att bedriva en uthållig rennäring i området riskerar att förloras”. *5
Domen visar att mark- och miljödomstolars bedömning av en gruvas miljöpåverkan även kan omfatta de transporter som är en konsekvens av verksamheten. Bolaget har deklarerat att man kommer att göra ett nytt försök att få ett godkännande för projektet.
Nya gruvprojekt som kräver omfattande landsvägstransporter:
Kaunisvaara
Ägare: Kaunis Iron
Ämnen som ska utvinnas: Järnmalm.
Årlig produktion: Fördubbling av producerad mäng slig till fyra miljoner ton per år planeras i och med det nya tillståndet och att gruvorna Sahavaara och Palotieva öppnas.
Transportväg: Väg 95 Kaunisvaara-Autio, Väg 395 Autio-Vittangi, Väg E45 Vittangi-Svappavaara, Väg E10 Svappavaara-Pitkäjärvi. Cirka 160 Km
Transporter/bränsleförbrukning: Med den nuvarande produktionen räknar företaget med 85 tur och returresor per dygn. Detta kommer med fullt utnyttjande av tillståndet att öka till 170 tur och returresor per dygn. Idag blir den totala körsträckan 1 036 000 mil. Det ger vid en förbrukning av 5,5 liter bränsle per mil en förbrukning av 5700 kubikmeter diesel. Den volymen ökar till 11400 kubikmeter. Bolaget blandar i nuläget in 25 procent HVO.
Transporterna körs med lastbilar som har en totalvikt på 90 ton (64 ton last). *6
Kallak/Gállok
Ägare: Beowulf Mining
Ämne som ska utvinnas: Järnmalmskoncentrat
Produktion: Cirka 10 miljoner ton per år under 14 år. Detta ger 2,7 miljoner ton järnmalmskoncentrat årligen.
Transportväg: Det alternativ bolaget i första hand tittar på är landsvägstransport till Malmbanan. 100 kilometer är det avstånd bolaget räknar med. *7
På en fråga via mejl har företaget svarat att man tittar på flera olika transportalternativ och har inte sagt vilken station längs Malmbanan man tänker sig som omlastningsstation. Därmed finns två alternativ: Vägen från Kvikkjokk mot E45, väg 805, E45 och Väg 97 Vaikijaur-Vuollerim, Vuollerim-Murjek (vägnummer) (cirka 100 Km) eller väg 805, därefter väg E45 till Gällivare (cirka 120 Km)
Transportvolym: På grund av att bolaget ännu inte kan ge entydiga svar på vilken typ av bilar som kommer att användas eller exakt färdväg bygger på beräkningen på en last per fordon på 40-60 ton och en transportsträcka på 100 eller 120 Km. Det ger en total transportsträcka på mellan 900 000 och 1 620 000 mil per år.
Nunasvaara/Niska
Ägare: Talga Resources
Ämne som ska utvinnas: Grafit.
Produktion: I första skedet 100 000 ton. Planer finns på en utökning till 500 000 ton. *8
Transporter: För Nunasvaara södra krävs fyra lastbilstransporter dagligen. För denna gruva ska transporterna ske med lastbil till Luleå. Vid en ökning är omlastning i Svappavaara en tänkbart alternativ. *9 Transportsträckan blir drygt 350 Km enkel väg.
Laver
Ägare: Boliden
Ämnen som ska utvinnas: Koppar, silver, guld.
Produktion: Beräknad årlig brytning 36 miljoner ton.
Transportbehov: 20 lastbilar per dygn. Det är inte bestämt om det blir lastbilstransport hela vägen till
Rönnskärsverken eller omlastning till järnväg där Korsträsk/Älvsbyn är de närmaste alternativen. *10
Till Älvsbyn är det cirka 50 kilometer och till Rönnskär är det 190 kilometer.
Fäbodtjärn/Vargbäcken
Ägare: Botnia Exploration.
Ämne som ska utvinnas: Guld.
Produktion: I Fäbodtjärn, där brytningen beräknas komma igång först kommer det att brytas mellan
30 000 och 50 000 ton per år. *11
Transportbehov: Bolaget planerar med att köra med vanliga stora lastbilar som kan ta 38 ton last. Det betyder att det blir 800 till 1300 transporter per år *12.
Bolaget planerar att köra den kortaste vägen
Från Fäbodtjärngruvan via väg 1003 till Vindelgransele, längs väg 363 till Björksele, längs väg 1002 till Norrbyberg, längs väg 984 till Blåviksjön, längs väg E12 till Medelås, längs väg 964 till Björkberg, längs väg 360 till Norrbäck, längs väg 967 till Svartlidengruvan. Det ger en total vägsträcka på 94 kilometer.
Den produktion som planeras kräver tre till fem lastbilstransporter per dag.
Rävliden
Ägare: Boliden.
Ämnen som ska utvinnas: Zink, guld, silver, koppar, bly.
Årlig produktion: I dagsläget produceras 850 000 ton malm per år i Kristinebergsgruvan. Det nya
tillståndet för Rävlidenfyndigheten möjliggör en ökning till 1 200 000 ton per år, d v s 350 000 ton mer. *13
Transportväg: Väg 370, cirka 90 Km.
Transporter: Idag körs 30 lastbilar med malm per dag, d v s 60 fordonsrörelser som medelvärde per dag. Utökningen innebär ytterligare 12 malmtransporter (24 fordonsrörelser) per dag.
Fäboliden *14
Ägare: Dragon Mining.
Metall som ska utvinnas: Guld.
Årlig produktion: 500 000 ton (har antytt att det kan minska till 300 000)
Beräknad livslängd:
Transportväg: 3 mil *15 , Väg 360, samt grusväg från Fäboliden mot väg 360 och från väg 360 mot
Pauträsk. Enligt bolagets beräkningar krävs det 70 lastbilstransporter dagligen. *16
Stekenjokk
Ägare: Bluelake Mineral.
Ämnen som ska utvinnas: Koppar, zink, bly.
Årlig produktion: År 1-5 250 000 ton, år 6-7 500 000 ton, år 8-11 750 000 ton, 11- 500 000 ton. *17
Beräknad livslängd: Minst 15 år.
Transportväg: 6 mil *18 , delvis grusväg, med tanke på vägens dåliga skick är det rimligt att som vid transporten från Fäbodtjärn räkna med 38 ton per lastbil. Det ger mellan 6 600 och 19 700 lastbilsresor i vardera riktningen per år beroende på produktionsvolymen.
Rönnbäcken
Ägare: Bluelake Mineral.
Ämnen som ska utvinnas: Nickel, Kobolt, Järn.
Årlig produktion: 30 miljoner ton malm, 988,4 tusen ton nickelkoncentrat och 1,650 miljoner ton järnmalmskoncentrat är den årliga mängden som ska transporteras.
Beräknad livslängd: 20 år.
Transportväg: Det ekonomisk gynnsammaste alternativet är en särskild transportväg söder om Umeälven. Det skulle möjliggöra 50-60 tons last på bilarna. Transportsträckan i detta alternativ blir ungefär 100 Km. *19 Utifrån de uppgifter om produktionen som bolaget har angett betyder detta att det krävs 44 000 till 53 000 lastbilslass årligen.
Beräkningar av totala körsträckor och koldioxidutsläpp:
Beräkningarna av totala årliga körsträckor och koldioxidutsläpp bygger på de uppgifter som företagen själva har lämnat om hur man har tänkt sig transporterna. I de fall då det inget entydigt slutligt beslut om transportväg tagits eller om företaget har svarat så har vi valt det transportalternativ som pekats ut i första hand respektive den kortaste transportvägen.
Beräkningen av koldioxidutsläppen bygger på ett underlag från Trafikverket. *20 Enligt denna var de direkta utsläppen 0,72 Kg koldioxidekvivalenter per kilometer för lastbilar med släp. *21 Detta kan ge en viss underskattning av de faktiska utsläppen eftersom det i det här fallet handlar om särskilt tunga transporter. När det finns tillgång till siffror för total bränsleförbrukning har dessa använts vid beräkningen. *22
Gruvprojekt Körsträcka/år CO2-utsläpp/år
Kaunisvaara, utökning 1 036 000 mil 12629 ton
Nunasvaara/Niska 51100 368
Laver:
Omlastning Älvsbyn 73 000 526
Lastbil Rönnskär 277 400 1997
Kallak 900 000-1 620 000 6 480-11 664
Fäbodtjärn 20 586-34310 148-247
Rävliden, utökning 78 840 568
av trafik från Kristineberg
Fäboliden 153 300 1 104
Stekenjokk 79 200-236400 570-1702
Rönnbäcken 880 000-1 060 000 6336-7632
Totalt 3 272 026-4 547 350 28 729-37 911
Behov av åtgärder på vägar:
Utifrån kartläggningen av transportvolymer och transportvägar för malmtransporter har frågan ställts till Trafikverket vilka åtgärdsbehov som finns på de olika vägarna. Eftersom bolagen ännu inte har tagit några slutliga beslut om transportalternativ finns det i nuläget inga detaljerade bedömningar eller kostnadsberäkningar, men det går i alla fall att se behoven av utredningar och åtgärder i stora drag.
Kallak/Gállok
Första biten längs väg 805 från gruvan till E45 är en svag väg. Det kommer att krävas större åtgärder för att transportera stora mängder malm året runt. Åtgärder och kostnader hänger samman med vilken typ av fordon som kommer att väljas och faktorer som axellaster, avstånd mellan axlarna och fordonens bruttovikt.
När det gäller de större vägarna 97 och E45 kommer det att krävas en bärighetsutredning för att se vilka åtgärder som kommer att krävas. Detta arbete har ännu inte påbörjats. Dessutom kommer Trafikverket och bolaget att göra analyser för att titta på bland annat trafiksäkerheten i byarna.
Fäboliden
Här är färdvägen given, men eftersom det ännu inte är klart vilken bruttovik, axelvikt och axelkonfiguration fordonen kommer att ha går det inte att säga vilka åtgärder som krävs på vägar och broar. Det som går att säga är att det kommer att krävas utredningar av de vägar som berörs.
Väg 960 är en svag väg och därför kan det bli aktuellt med en ny utfart från gruvan. Väg 967 är en relativt stark grusväg, men ändå är åtgärder aktuella.
Fäbodtjärn/Vargbäcken
Något åtgärdsbehov för berörda vägar har inte utretts. Väg 1003 som ansluter till gruvområdet är en svag väg där bärigheten sätts ned under tjällossningen.
Nunasvaara
För de statliga vägarna har Trafikverket inga åtgärder planerade och bedömer inte heller att det finns något större åtgärdsbehov.
Rävliden
Inga större investeringar behövs med anledning av de ökade trafikflöden som är planerade.
Stekenjokk
Trafikverket har haft en dialog med bolaget om transporterna. Vägen är en sommarväg, som inte plogas under vintern. Tanken är att vägen ska vara öppen fyra månader vintertid till och med april.
Längs transportvägen finns en bro över Leipikälven som behöver bytas ut. På jämtlandssidan av transportvägen har det gjorts åtgärder för sju år sedan, vilket betyder att den delen av vägen är i relativt bra skick. Då transporterna beräknas ske under vintertid, när det är tjäle, har vägarna hög bärighet och förstärkningsbehoven blir därför inte så stora. Den del som ligger i Västerbotten måste ses över.
Rönnbäcken
Trafikverket har haft en tidig dialog kring möjligheten att transporter till Norge. Däremot har det inte förts några samtal kring alternativet att bolaget bygger en ny väg mot Storuman.
Troligen kommer Trafikverket att bli inblandat när det gäller trafiklösningarna för detta projekt. *23
I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att väginvesteringar orsakar en hel del koldioxidutsläpp. En studie som gjorts på svenska data visar på att en investering på en miljon kronor i genomsnitt orsakar 30 ton koldioxidutsläpp. Spännvidden kan vara betydande beroende på vilken typ av investering det handlar om. Investeringar där det krävs stor insats av maskiner och råvaror tenderar att ligga närmare den övre gräns som forskarna kom fram till på 50 ton per investerad miljon. *24 Med dessa ingångsvärden skulle de satsningar som görs på vägen från gruvan i Kaunisvaara har orsakat utsläpp på mellan 75 000 och 125 000 ton koldioxid.