Laver

Hela dalgången kommer fyllas med giftigt gruvavfall. Allt som syns – småträsken längst bort i bilden, vattendragen till höger – fylls över. Vid nederkanten av bilden blir avfallsdammen 112 meter hög.

Laver vore ett gruvligt misstag

Bolidens planer på en koppargruva i Laver, Älvsby kommun, är det största gruvprojektet som är aktuellt i Sverige. 

– En gruva i Laver är uppenbart problematisk på grund av de stora ingreppen i naturen, den låga halten av koppar och det mycket stora energibehovet, säger Arne Müller som bistått projektet Klimatanalys Norr i granskningen av industriomställningen i övre Norrland.

Laver ligger i det vidsträckta vackra landskapet väster om Älvsbyn i Norrbottens län. Hela dalgången mellan Björkberget och Västra Nattberget ska bli ett magasin fyllt med upp till 112 meter avfallssand med tungmetaller. Fem sjöar kommer läggas under avfallsmagasinet. 

– Det borde vara omöjligt att förstöra sjöar som tillhör Natura 2000-område, säger Ulf Johansson som brukar fiska där och är aktiv i Miljögruppen Pite älvdal lavergruvan.se.

Utloppet från Småträsket.

Sjöarna Stor-Laver och Lill-Laver blir överdämda med vatten och förorenas också. Vid foten av Lill-Laverberget, som ska förvandlas till dagbrott, är utsikten storslagen och hela vidden av den planerade miljöförstörelsen är uppenbar – 5 000 hektar, eller 50 kvadratkilometer, natur fördärvas. Ett större område än de 50 kvadratkilometrarna kommer att påverkas. Buller är en del i detta.

Stora arealer renbetesland kommer att förstöras. Renar har i alla tider haft betesmarker i trakten av Laver. 

Samebyn Semisjaur-Njarg tappar vinterbete och två samebyar till skulle drabbas, då det till exempel kan bli sammanblandning av renarna. 

Om avfallsdammen brister förstörs Piteälven, som är en av Sveriges nationalälvar (nästan oreglerad) och samhällen spolas bort. Det kommer krävas enorma mängder energi för att krossa berget, 1,4 terawattimmar per år, motsvarande Porjus kraftstations årliga elproduktion.

Koldioxidutsläppen är också rejäla. Den skog som ska bort tar upp 400 000 ton koldioxid per år, en kolsänka som binder kol, som aldrig mer kommer tillbaka. 

Mycket större gruvor

Dagens svenska gruvor är i snitt 30 gånger större än på 1950-talet. Den nya gruvan i Laver blir 1000 gånger större än den gamla, som lades ner 1946, och som fortfarande läcker kadmium, koppar och zink. 

Klarningsmagasinet för den gamla gruvan i  Laver fylldes med avfallssand när ett dammbrott skedde i början på 1950-talet. Växtligheten är obefintlig när 70 år har gått. Släpper idag efter 70 år ut stora mängder tungmetaller.

Klarningsmagasinet för den gamla gruvan i Laver som fylldes med avfallssand när ett dammbrott skedde i början på 1950-talet.

– Det växer ingenting där efter 70 år. Det är otroligt att ingen reagerar. Jag har skrivit till kommunen. Om det blir en ny gruva då skjuts ansvaret över på Boliden, säger Ulf Johansson, aktiv i Miljögruppen Pite älvdal.

Boliden har sökt tillstånd att bryta 700 miljoner ton. Brytningen ska pågå i 20 år, vilket är en lång tid med dagens mått mätt. Det är troligt att gruvan blir ännu större till slut om tillstånd ges. 

Enorma ingrepp

Den genomsnittliga kopparhalten i världen är omkring 0,8 procent. Laver ligger på 0,2 procent, liksom Aitik-gruvan. Det innebär 99,8 procent avfall, säger Arne Müller som hårdgranskat industriomställningen i norr i bland annat boken NORRSKEN – drömmen om den gröna industrin (2023). 

– Vi måste inse att vi börjar närma oss vägs ände. Det är snart nere på noll. Ingreppen för att få upp den här kopparn blir så enormt stora. Hur stora hål ska vi gräva? Det är en utveckling vi borde vara djupt bekymrade över när det gäller gruvprojekt i dag, säger han.

Det jag tycker man borde göra ur samhällelig synpunkt är att titta på helheten av de kopparfyndigheter som finns och göra en prioritering. Alltså, vad är rimligt? Vad innebär minst ingrepp i naturen och ger mest koppar ut? säger Arne Müller.

Sjön Storlaver som försvinner vid överdämmning när gruvdriften upphör. En 2000 hektar stor sjö bildas vid dämmningen.

Det är viktigt att byta inriktning på mineralpolitiken, menar Arne Müller, att ta rätt på det som redan finns ovan jord, där det i dag finns lika stora fyndigheter som Laver, under städer, i soptippar och i en del av gruvavfallet. Den rapport som Naturvårdsverket och SGU har släppt våren 2023 visar att det är flera års gruvproduktion av vissa metaller som finns i avfallet vid både aktiva och nedlagda gruvor *2

Återvinning av metaller kommer skapa betydligt fler jobb i hela landet än gruvnäringen, som automatiseras alltmer.

Länk till allmän text om Gruvor

Fossila malmtransporter på landsväg är också ett bekymmer när det gäller till exempel Laver. 

Transportbehov: 20 lastbilar per dygn. Det är inte bestämt om det blir lastbilstransport hela vägen till Rönnskärsverken eller omlastning till järnväg där Korsträsk/Älvsbyn är de närmaste alternativen. *1)

Till Älvsbyn är det cirka 50 kilometer och till Rönnskär är det 190 kilometer.

Ämnen som ska utvinnas: Koppar, silver, guld.

Produktion: Beräknad årlig brytning 36 miljoner ton.

Det blir en körsträcka per år på 73 000 mil och koldioxidutsläpp på 526 ton per år om gruvan i Laver blir verklighet.

Länk till nyheten 800 varv runt jorden!

Laver-projektet har fått nej i alla instanser – länsstyrelsen, Mark- och miljööverdomstolen och regeringen. 

Länsstyrelsen sa nej till projektet både utifrån konflikten med renskötseln och eftersom den planerade gruvan ligger inom Piteälvens Natura 2000-område. Natura 2000-frågan har blivit till en stor konflikt. Boliden har vägrat att söka Natura 2000-tillstånd och drivit frågan till högsta instans – Högsta förvaltningsdomstolen. 

Förändra Natura 2000

Den förra regeringen har tillsatt en utredning om att förändra Natura 2000-prövningen (flytta den så att den görs tillsammans med miljöprövningen). Karl Petter Thorwaldsson, näringsminister vid den tiden, sa att utredningen kommit till bland annat för att Boliden ställt krav på detta. Utredningens förslag kommer under 2023. 

– Sannolikt blir det ändringar av reglerna och då kommer det att bli fart på detta projekt på nytt, säger Arne Müller. 

Boliden måste då komma in med en ny ansökan för Laver.

1) ”Laver – ansökan om bearbetningskoncession Miljökonsekvensbeskrivning”, Svensk MKB&Zitroworks, 15.9.2014.

2) ”Hållbar utvinning och återvinning av metaller och mineral från sekundära resurser” https://resource.sgu.se/dokument/publikation/rr/rr202301rapport/RR2301.pdf